BABY - Alexanders sidor

Här kan ni läsa om mina baby-erfarenheter:
graviditet
förlossning
Alexanders sidor
Namnförslag

Here you can read all about my baby-experiences:
the pregnancy
the delivery
Alexander´s pages
Nameproposal
Aquí podeis leer todo sobre mis experiencias de bebe:
el embarazo
el parto
las páginas de Alexander
Nombres de propuestas

1a månaden mars-apr
2a månaden apr-maj
3e månaden maj-jun
4e månaden jun-jul
5e månaden jul-8agu
I Sverige 8agu-5sep
6,7e månaden 5sep-okt

8e månaden okt-nov
9e månaden nov-dec
10e mån. dec-jan
11e mån. jan-feb
12e mån.feb-mars
12-18 mån.
18 må.-2 år
 

Alexanders 2a månad / month / mes

23 april - 22 maj

5:e veckan
Vikt: 5895 gram

Denna veckan känns det som om det har varit något av ett genombrott. Alexander "känns" mer medveten nu. Octavio och jag satt i sängen och tittade på honom och vi lade märke till att han nu är vaken mera. Och de stunder som han är vaken så behöver han inte äta hela tiden. Nu har det kommit till stunder av vakenhet då han är lugn och ligger och tittar. Livet är inte bara amma, byta blöjjor och sova som min familj kan intyga att det var när de var här. Man kan också märka att han börjar att följa saker med blicken och ögonen går inte längre i kors hela tiden.
Octavio sa att han gick igenom rummet och såg hur Alexander följde honom med blicken genom att vrida på huvudet medans han satt i bilstolen.

Han kan också lyfta huvudet litegrann och är lite stadigare i nacken. Man måste fortfarande stödja men om han ligger på magen så lyfter han huvudet om än under mycket stånkande och stönande. På magen blir han också trött fort och vill vända sig igen.

Nu kan man börja följa en rytm så smått. Inte med tider men i aktiviteter. Äta, byta blöjjor och sedan en vaken period då han inte är orolig. Man behöver heller inte vagga honom hela tiden han är vaken, han är lugn bara av att ligga och titta. Sedan gnäller han lite, får mat och somnar igen.

En del kvällar har han somnat i sin egen säng redan klockan 22-23 och kan ibland sova till 4. Men de flesta gånger så ammas han till söms i vår säng och sover med oss där. Efter 4-målet så sover vi till 6 och sedan till 8-9 då vi går upp.

Varje dag är fortfarande olika. Eftersom A har haft lite problem med gaser så har han inte fått sova ordentligt för den utan vaknar på dagarna. Jag har provat med örterna och det verkar som han blivit bättre. Det kan även bero på att han nu verkar mera van vid gaserna och släpper av dem med mindre problem än förut.


5 veckor / 5 weeks / 5 semanas


Lilla grodan / little frog / La raníta


5 veckor, redan stora killen

 


Alexander ska bada.

 


Jag kan titta på mobilen ovanför skötbordet.

6:e veckan
Vikt: 6300 gram

Alexander pratar nu, det började han med denna veckan. Ja inte med ord utan på sitt språk. Han pratar med himlen, med gardinerna, med nallebjörnarna i sin säng och framför allt med sina föräldrar.

Han rör på huvudet fram och tillbaka och kan följa saker med blicken och snart kommer nog första leendet. Det syns när pappa kommer hem från jobbet. Då får Alexander något i blicken som snart kan bli ett leende. Annars så ler han bara i sömnen. När han drömmer om tuttar och mjölk. Ibland kan han till och med skratta i sömnen. Då säjer vi att det är fåret som kommit. För det låter precis som ett får, Määääääääähä hääää

Nu är han vaken runt 2 timmar mellan sovpassen och då kan han ligga själv i sin säng utan att klaga. Annars så sitter han i bilstolen eller ligger på en filt. Ja här kan han inte ligga på golvet för det är stengolv och jättekallt. Men han kan ligga på en säng eller en solstol. Fast vi får passa oss för han vänder snart på sig. Han kränger med kroppen och är som en mask. Man tror att de är helt hjälplösa men mer fel kan man inte ha. Han lyckas på något sätt röra på sig och lägga sig tillrätta mellan mina bröst som är favoritplatsen att sova på.

Fortfarande har han problem med gaser och tar i så han blir röd som ett trafikljus i ansiktet. Men han klagar inte utan är så tapper och stånkar på.

I helgen (som var långhelg) var vi i Puerto Rico. En dag skulle jag byta på honom och orkade inte gå upp på övervåningen utan bytte i soffan med skötväskan som kom med barnvagnen. Typiskt...
När han låg naken i soffan för att lufta rumpan så satte han igång att släppa väder och ut kommer inte bara luft utan annat också. Det var som en vattenspruta. Det sprutade över skyddet som jag lagt i soffan, i soffan, ner på golvet och över mig.
Snacka om att jag blev förvånad.
Som tur var blev farmor inte arg över nerbajsad soffa utan vi städade upp som om inget hänt. Men jag håller bättre utkik nu och i framtiden.


27 april, 5v,Pappas bröst går också bra


Så skön axel att sova på


En sväng i vagnen


1 maj, 5½v, Med mamma o pappa vid poolen


Än så länge så ler jag bara i sömnen.

 

 




2 maj 5½ vecka


7:e veckan (4-10 maj)
Vikt: 6530 gram

Nu kom första leendet i vaket tillstånd, till pappa naturligtvis. Pappa är rolig, pappa leker. Mamma är mat och maten leker man inte med :)
Men det är svårt att fånga leendet på bild. Det kommer snabbt och min kamera är långsam.

Denna veckan har handlat om bajs, bajs och åter bajs.
Alexander slutade, helt plötsligt att kunna bajsa. Förut har han gjort det en massa gånger om dagen och nu kom det ingenting eller en gång om dagen. Man såg att han låg och klämde och stånkade men utan resultat.
Vi blev förståss oroliga, det blir man för allt som nybliven förstagångsförälder. Jag läste på internetet på föräldrachatten och det visade sig att nästan alla hade detta problem med sina små. Tipsen var allt från massage, medicinen minifom till termometer i rumpan.
Vi provade med medicinen som vi köpt tillsammans med örterna. Jag ville inte ge medicin till en så liten bebis men det gjorde så ont att se honom kämpa, så vi provade. Och med en gång så gav det resultat. Gaserna blev bättre och bajseriet också. Jag höll på med medicinen i 2 dagar och sedan höll jag upp. Jag ville inte att han ska bli beroende av medicinen. Först blev allt som innan igen men så småningom så blev det bättre och bättre och i slutet på veckan så kunde han släppa gaser utan att kämpa ihjälsig och lyckades bajsa i alla fall en gång om dagen.
Vi känner oss lättade.

Varje dag är olika fortfarande och jag ser inga tendenser på stabilisering. Ena dagen soven han inget alls för att nästa sova nästan hela dagen. Ena natten sover han många timmar i sträck för att nästa vakna varannan timme.

Nu har vi fåttt plocka undan de minsta babykläderna, de i storlek 50.
Vi går vidare till nästa storlek som är 56, men det är nästan så de är på gransen också. Här gäller det att hålla ordning och byta så ofta som möjligt, annars kan det bli så att endel inte hinns att användas.

Han har hittat sin tunga och tuggar på den och leker med den i munnen.
Världens billigaste tuggummi.

Annars är han en väldigt glad och pratsam bebis. Han vill prata när alla andra pratar och gör "vargen" så ofta han kan, ouuuuuuuuuouuu.
Han sitter i bilstolen och är med oss i köket och pratar och pratar, även om ingen lyssnar eller pratar med honom. Han kan också ligga i sin säng och tala med nallarna där, eller väggen, eler vad det nu är han ser.

 

 


Jag gråter ibland. Men bara när mamma är för långsam med att ta fram bröstet.


Små fossingar


Jag kan nu fästa blicken ordentligt och tycker att mina nallar är det intressantaste som finns.


Jag ligger på en solstol i Puerto Rico


Jag gör vargen så ofta jag kan


Mamma o jag är polare


Jag kan göra vargen


Jag är så söt när jag sover...


När jag ätigt blir jag alldeles utslagen

 


OOoouuuuuu


...när jag är vaken också

 

8:e veckan (11-17 maj)
Vikt: 6810 gram

Nu kom tårarna. Jag har läst att bebisar gråter utan tårar för tårkanalerna är stängda och de öppnar sig inte förrens i andra månaden. Hur som helst nu gråter Alexander med tårar i alla fall. Inte för att han gråter ofta. Men om jag tar för lång tid att komma med brösten när han vaknar och är hungrig så kan gnället gå över i gråt och denna veckan såg jag tårar. Det är fruktansvärt när han gråter, jag känner mig som en mördare när det går så långt. Riktig gråt har jag hittills bara hört 3-4 gånger. En gång när han slog sig mot min axel, en gång när han blev skrämd, en gång när svärmor bar på honom och inte ville ge honom till mig för han "borde"gråta lite och en gång när jag stog i duschen när han vaknade och inte kunde komma snabbt och trösta honom.
Det är allt, jag kan inte klaga.

Denna veckan var vi på hörselundersökning på sjukhuset också. Tiden fick vi när vi åkte hem från BB och är ett test som man gör på bebisar här. Det går till så att man sätter in en liknande freestyle-hörlur i ena örat. Denna sänder ut en signal som studsar tillbaka så att en dator kan räkna ut om det fungerar som det ska i örat. Vi måste åka tillbaka om en månad för att göra om testet. Utslaget blev inte 100%. Det kan bero på att Alexander rörde på sig för mycket, hade smutsiga öron eller har någon skada. Vi får vänta och se.
Det var intressant att vara där, för i väntrummet satt en massa föräldrar med bebisar som hade fötts samma dag som Alexander. I gämförelse med dessa bebisar var Alexander en jätte och verkade mycket mera bebis än de andra. De andra var så små och sköra, de liknade fortfarande nyfödda.
Hur ska det bli i framtiden? Har vi fått en basketspelare?

Bajseriet har ordnat upp sig, peppar peppar ta i trä....
Fortfarande så sker det bara en gång om dagen men det verkar som om han inte är så besvärad av det längre. Men det är otroligt hur en sådan liten person kan ha så mycket gaser. Hela tiden så kommer det pruttar, även i sömnen (fast det finns det ju flera som gör...).

Rutiner har vi haft denna veckan. Men jag törs knappt nämna det för då går det väl åt skogen med dem igen.
Vi har vaknat, ätigt, gosat lite i sängen, tvättat A och bytt blöja. Sedan har jag gett mat en gång till för ganska snart så har A slocknat igen och sovit en timme i sin säng. Då har jag kunnat äta frukost och läsa internet.
Sedan mat igen, byta blöja, förbereda lunchen och umgås till ungefär kl.3 då pappa kommit hem och A slocknat igen efter en omgång mat. Så har Octavio och jag kunnat luncha i lugn och so och ibland även hunnit med en liten siesta innan A vaknat igen och allt börjar om. Mat, byta blöja och umgås. Eventuellt har vi åkt och hälsat på farmor o farfar, handlat eller andra ärenden.
Hem, mat klockan 19, bad klockan 20 och efter det mer mat i sängen till A somnat för natten. Då har han sovit till ungefär 02, fått mat och sovit till 05 och sedan till 7.30 då jag tagit honom till min säng för att gosa/sova tills det är dags att börja dagen vid 9-tiden igen.
Ganska bra va?

Vi hade värmebölja här, ca 35 grader så jag fick på mig mina första kortbyxor.


Visst är det ett leende?


Jag är redan stora killen, med jeans och skor.


Jag leker med mina vovvar i sängen.


Mamma busar med mig på skötbordet


Jag pratar


Jag har hittat min hand och kan suga på den


...
...


...


Jag ligger på golvet och leker


...
...


...

9:e veckan (18-24 maj)
Vikt: 6800 gram (på BVC)

Denna veckan så lämnade jag Alexander själv med pappa för första gången. Jag hade avslutningsexamen i skolan. Det var nog på tiden att lämna dem själva. Men det är svårt för mammor att lämna ifrån sig ansvaret. De (jag) vill ju alltid ha full kontroll över allting. Men det gick jättebra, jag hade pumpat ur mjölk och var bara borta i 2 timmar. Jag har läst att det är viktigt för papporna att ha ensamtid med barnen så de kan utveckla en egen relation så jag får nog lämna dem själva fler gånger. Men som sagt det är svårt att låta bli att oroa sig även om jag vet att O är fullt kapabel att ta hand om sin son.

Han har hittat sin hand nu och kan suga på den en längre stund utan att den "ramlar" bort. Man kan se att han anstränger sig oerhört för att kontrollera den och få den att gå som han vill. Än så länge så funkar det inte riktigt.

Men han har "hittat" mobilen ovanför skötbordet. Han har sett den förut men nu ser man att han verkligen anstränger sig för att studera den, prata med den och försöka få tag i den. I evigheter kan han ligga och titta på den, det svåra är ju att man inte kan lämna honom själv på skötbordet för att han kan trilla ner. Annars så vore den en bra barnvakt. När jag lämnade O själv med A så visade det sig att av de två timmar som jag varit borta så hade en spenderats på skötbordet, ha ha....

En sak som jag har märkt med A är att han blir stressad av att äta bland mycket folk och med mycket oljud. Hittills har jag försökt att göra matstunderna till stunder av lugn och ro men ibland kan man inte gå undan i en vrå utan måste ge mat på den platsen man befinner sig just då. Som tex när vi var hos Os farmor som har en hund som inte slutar att skälla, eller i soffan hos Os föräldrar när O och hans pappa högljutt disskuterar fotboll eller som i Lördags när vi var hos Uli för att se på Eurovisionen med en massa folk och Lukas som skrek och sprang omkring. Då blir A stressad och vill inte släppa taget om bröstet, han kan äta i timmar och det är jobbigt för jag får ont i ryggen. Till slut hos Uli fick jag gå in i sovrummet och stänga dörren för att kunna amma lugnt. Sedan sov A, det har han inget problem med, sova i oljud, det är bara ätningen, och så ska det ju vara, lugn och ro vid matbordet. Så vill jag även försöka ha det i framtiden.

 


Jag är på min första schlagerkväll.


När man blir trött på att se på schlager kan man vila i pappas famn.

 

<<< Föregående månad / previous month / mes anterior

Nästa månad / next month / próximo mes >>>

ENTRE - ALBUM - BABY - DIET - SVERIGE - GRAN CANARIA -